Kompetensförsörjning

Grundskola

Grundskolan har en avgörande betydelse i att ge unga en bra kunskapsbas att stå på och stimulera intresset för teknik och matematik. Tyvärr är det många unga som har dåligt självförtroende i matematik och matematik är också det ämne som flest elever i årskurs 9 inte får godkänt betyg i.

Teknikämnet som är ett obligatoriskt ämne i grundskolan sedan 25 år tillbaka är tyvärr nedprioriterat på många håll. Det saknas lärare och undervisningen möter inte elevernas intressen. Många unga väljer bort teknikutbildningar tidigt då de inte anser att teknik är något för dem. Teknikföretagen arbetar för en kraftsamling inom STEM – Science, Technology, Engineering, Mathematics

Gymnasieutbildning

De flesta arbetstillfällen kräver minst gymnasieutbildning och de industrirelevanta gymnasieprogrammen utgör basen för såväl arbete som vidare studier. Samtidigt lämnar de industrirelevanta gymnasieutbildningarna mycket att önska. De är alldeles för få utbildningar relaterat till arbetsmarknadens behov och det är också för få sökande. Dessutom har huvudmännen många gånger svårt att följa teknikutvecklingens krav på utrustning och kompetens, detta inte minst av ekonomiska skäl. Teknikföretagen vill därför se en ökad ambition med gymnasieskolans utbildningar.

Utbildningsutbudet behöver bättre matchas och dimensioneras mot företagens behov och innehållet i utbildningarna behöver kontinuerligt utvecklas i takt med företagens utveckling. Detta driver Teknikföretagen aktivt på för att skapa förändring och förbättring. Dessutom är det angeläget att antalet sökande till de industrirelevanta utbildningarna blir fler, vilket i första hand bör ske genom hög utbildningskvalitet och därigenom ökad attraktivitet. Teknikföretagen arbetar också för en minskad uppdelning teori och praktik där kategoriseringen yrkesutbildningar respektive högskoleförberedande utbildningar är förlegad och bör slopas. Industrin behöver gymnasieutbildningar i världsklass som utbildar praktiska teoretiker och teoretiska praktiker där eleverna både blir direkt anställningsbara samtidigt som de ges en god grund för fortsatt utveckling och livslångt lärande.

Yrkesvux – gymnasial yrkesutbildning för vuxna

I takt med att intresset för gymnasieskolans yrkesutbildningar minskar ökar behovet av en väl utbyggd yrkesutbildning. Ett sätt att åtgärda bristen på yrkesutbildad arbetskraft och samtidigt stärka möjligheterna till livslångt lärande är ökade satsningar på yrkesvux. I dag är dock de industriella utbildningarna inom vuxenutbildningen alldeles för få. Dessutom motverkar urvalsreglerna möjligheten för många att gå en yrkesvuxutbildning, inte minst yrkesväxlare. Urvalsbestämmelserna får som konsekvens att den som är yrkesaktiv eller har genomfört högskoleförberedande gymnasieutbildning kan ha svårt att bli antagen till yrkesvux.

Teknikföretagen arbetar för att antalet yrkesvuxplatser ska öka och därmed dimensioneras efter näringslivets behov. Teknikföretagen arbetar också för att fler ska få möjlighet att gå en yrkesvuxutbildning genom att urvalsregler och utbildningsinnehåll anpassas för en bredare målgrupp, det vill säga även för yrkesverksamma och yrkesväxlare. En stabil finansiering för yrkesvux och en regional samordning skapar nödvändiga förutsättningar för att fler utbildningar som efterfrågas av näringslivet kan genomföras.

Yrkeshögskola

Yrkeshögskolan erbjuder yrkesutbildning på eftergymnasial nivå som tack vare sin nära samverkan med näringslivet når goda resultat och är uppskattade av både rekryterande företag och studenter. Under det senaste året har yrkeshögskolans utbud kraftigt utökats och målgrupperna har breddats.

Teknikföretagen stödjer en fortsatt expansion av yrkeshögskolan, men fler utbildningsplatser leder inte per automatik till fler utbildade. Därför arbetar Teknikföretagen både för en ökad expansion och för att yrkeshögskolans kvalitet ska bibehållas och dess särart bevaras.

Läs mer om Teknikföretagens prioriterade frågor inom yrkesutbildning

Högre utbildning

Svenska universitet behöver vara internationellt konkurrenskraftiga. Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer satsar stort på högre utbildning, och bygger där basen för sina länders samlade spetskompetens och nationella konkurrenskraft. Teknikföretagen vill se en likande satsning i Sverige där reformer genomförs för att stärka kvalité och relevans i högre utbildning.

Kontinuerlig kunskapsutveckling genom samverkan mellan näringsliv och akademi är avgörande om vi ska behålla en stark position. Incitamenten för samverkan behöver finnas på flera olika nivåer. Både det statliga anslagssystemet för fördelning av fakultetsmedel och lärosätena själva behöver stimulera samverkan. Och givetvis måste det finnas individuella incitament för forskare och lärare att arbeta tillsammans med andra i samhället.

Teknikföretagen ser behov av att prioritera ingenjörsutbildningen i högskolans utbildning. Ingenjörerna är en viktig yrkesgrupp som med sina kunskaper bildar stommen i de svenska industri – och teknikföretagen. Och det är dessa företag som bildar grunden till Sveriges tillväxt och välstånd. Omfördela resurser  till samhällsviktiga utbildningar med stor efterfrågan på arbetsmarknaden.

Läs mer om Teknikföretagens prioriterade frågor för högre utbildning

Teknikcollege

Teknikföretagen är också en av ägarna till Teknikcollege. Teknikcollege är Sveriges samverkansplattform för industrins kompetensförsörjning. Konceptet är ett samarbete mellan företag, kommuner och utbildningsanordnare som ger attraktiva utbildningar med hög kvalité.

Idag finns 24 certifierade regioner med 150 utbildningsanordnare och över 3000 samverkansföretag från norr till söder. Cirka 180 av Sveriges kommuner engagerar sig inom Teknikcollege i någon form. Företagen är med och påverkar utbildningarnas innehåll och utformning på gymnasiet, vuxenutbildning och yrkeshögskolan.

Grundstenen i konceptet är åtta kvalitetskriterier som syftar till att öka statusen och kvaliteten för industrirelevanta utbildningar samt skapa en matchning mellan utbildningssystemet och de kompetensförsörjningsbehov som Sveriges industriföretag har.

Läs mer på Teknikcolleges hemsida

Klimatomställning, ny teknik och digitalisering ställer höga krav på företagen att följa med i utvecklingen och att förändras snabbt. Men för att det ska bli möjligt krävs också att medarbetare mitt i yrkeslivet får nya kunskaper. Att lära mitt i livet är också av stor betydelse för individen, och dennes möjligheter på arbetsmarknaden. Bland Teknikföretagens medlemmar uppskattar att det rör sig om mellan 10-25% av medarbetarna som behöver större kompetenshöjande insatser vilket motsvarar ungefär 80 000 personer. De stora medlemsföretagen (över 250 anställda) bedömer ¼ att över hälften av medarbetarna behöver kompetenshöjande insatser de kommande tre åren. 

Snabb teknik – och kunskapsutveckling ställer krav på alla system som ska underlätta för yrkesverksamma att utveckla sin kompetens. Men det gör även den ny reformen för grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Prognoserna från arbetsmarknadens parter, som beräknar att 634 000 personer ingår i målgruppen för det nya, partsförhandlade omställningsstudiestödet och vid första ansökningstillfället sökte mer än 20 000 individer om utbildning för kompetensutveckling och omställning.  Teknikföretagen bedömer att det skyndsamt behövs förändringar i sådana system som omfattar såväl utbildningssystemet, individen som företagen.

Det handlar om att säkerställa att det finns relevanta och flexibla utbildningar, att individer som vill bygga på sin kompetens mitt i livet kan få sin arbetslivserfarenhet validerad, att tillsätta särskild finansiering för fort-och vidare utbildning på alla nivåer och att öka möjligheten att röra sig mellan olika utbildningar och utbildningsformer.

Om Sverige ska leda den tekniska utvecklingen krävs ett utbildningssystem som matchar teknikindustrins utveckling men också att Sverige är attraktivt för kvalificerad arbetskraft från andra länder. Tillgången till rätt kompetens påverkar var företag väljer att förlägga sin verksamhet. För Sveriges del handlar det inte om att satsa på teknikutbildningar och kompetensutveckling för yrkesverksamma eller att främja kvalificerad kompetens från andra länder. Vi behöver göra alltihop. Alla pusselbitar kommer att behövas för att behålla en hög innovationstakt och konkurrenskraftiga företag.

De långa handläggningstiderna är en akut flaskhals

Idag är det alltför långa handläggningstider för arbetstillstånd och personnummer och Sverige tappar eftersökt kompetens till andra länder. Varje gång en rekrytering misslyckas eller fördröjs förlorar Sverige skatteintäkter och fart i bland annat klimatomställningen. Där till är det mycket besvärande för individerna som tar ett stort livsbeslut flytta till Sverige, ofta med familj, från ett land någon annanstans i världen.

Sverige behöver fler talanger, snabbare. Inte ytterligare hinder och längre väntan på arbetstillstånd.

Det behövs ökad myndighetssamverkan och en nationell strategi

Sverige har ingen nationell strategi för området internationell talangattraktion och inte någon samverkansstruktur för dessa frågor. I jämförelse med våra nordiska grannländer är satsningarna på att marknadsföra Sverige för att attrahera arbetskraft små.

Teknikföretagen arbetar för:

• En effektiv, transparent och serviceinriktad process för arbetstillstånd.
• Kortare handläggningstider för arbetstillstånd och personnummer
• Ökad myndighetssamverkan och bättre stöd till arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare, till exempel genom så kallade one-stop shops.
• Att regeringen tar fram en samlad strategi för talangattraktion.

Teknikföretagen är certifierat som ombud hos Migrationsverket och får därmed företräda medlemsföretag i ansökan om arbetstillstånd. Läs mer här.

Bakgrunden är den stora bristen på ingenjörer inom industrin. Inom teknikindustrin uppger hela 75 procent att de har svårt att hitta medarbetare med relevant högskoleutbildning. Kompetensbristen bildar en flaskhals i hela ekonomin. I många fall finns teknik och investeringar på plats, med de som faktiskt ska göra jobbet finns inte. Problemet blir särskilt tydligt i den gröna och digitala omställningen där det behövs ingenjörer med rätt spetskompetens. 

• Teknikföretagen föreslår att ersättningarna till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar höjs ytterligare och att man omfördelar resurser till samhällsviktiga utbildningar som har hög etableringsgrad på arbetsmarknaden och hög efterfrågan från näringslivet. 

• För att göra ingenjörsutbildningarna mer attraktiva och samtidigt öka genomströmningen på dem, vill Teknikföretagen möjliggöra för den som tagit examen från en ingenjörsutbildning att inom rimlig tid skriva av delar av sina studieskulder.  

• Teknikföretagen vill också se att en nationell STEM-strategi (Science, Technology, Engineering, Mathematics) innehåller åtgärder som får snabb effekt, har långsiktiga mål och en handlingsplan för insatser i hela utbildningssystemet.  

De tre satsningarna syftar till att öka antalet ingenjörer och skapa incitament för fler att söka en ingenjörsutbildning. 

En strategi för STEM

Sverige är och har länge varit en framstående tekniknation. Men kortsiktiga politiska beslut har lett till att utbildningssystemet går i otakt med samhällets utveckling och arbetsmarknadens behov.

STEM är ett samlingsbegrepp som inkluderar främjande av kreativitet, problemlösning och innovationsförmåga för de kompetenser som behövs för att Sverige ska vara ett innovativt land i framkant. Begreppet är väl etablerat internationellt och flera av våra grannländer kraftsamlar i frågan eftersom utbildningar inom dessa områden i allra högsta grad kopplas till ländernas förmåga att klara sin gröna och digitala omställning. Men här i Sverige genomförs mest enstaka punktinsatser.

Teknikföretagen vill se en strategi för STEM – Science, Technology, Engineering och Mathematics med kortsiktiga och långsiktiga mål, och en handlingsplan med insatser genom hela utbildningsystemet.

Lär dig mer om STEM i vår STEM-scrolly

Brister i grundskolan skapar utmaningar i hela utbildningssystemet

Grundskolan har en avgörande betydelse i att ge unga en bra kunskapsbas att stå på och stimulera intresset för teknik och matematik. Tyvärr är det många unga som har dåligt självförtroende i matematik och matematik är också det ämne som flest elever i årskurs 9 inte får godkänt betyg i. Teknikämnet som är ett obligatoriskt ämne i grundskolan sedan mer än 25 år tillbaka är tyvärr nedprioriterat på många håll. Det saknas lärare och undervisningen möter inte elevernas intressen. Många unga väljer bort teknikutbildningar tidigt då de inte anser att teknik är något för dem. Teknikföretagens medlemsföretag efterfrågar alltjämt STEM-kompetens; kunskaper och intresse inom bland annat teknik och problemlösning för att tillsammans utveckla lösningar på de utmaningar samhället står inför. 

Så arbetar Teknikföretagen

Teknikföretagen tar regelbundet tempen på ungas intressen och attityder till teknik och de andra STEM-ämnena. Utifrån dessa undersökningar  skapar vi egna aktiviteter och sprider kunskapen vidare till andra, exempelvis tar vi fram material och stöd för dig som är lärare.

Teknikföretagens kommunikationsaktiviteter syftar ofta till att främja teknikintresset långsiktigt och sällan till att marknadsföra specifika inriktningar.  Vi kommunicerar på ungas villkor och utifrån målgruppens drivkrafter som mer än någonsin varierar från person till person.

Vad är det då som står i vägen för att få fler att välja teknik, just nu?

• Intresset styr ungas studieval. Samtidigt ser vi att när valet till gymnasiet ska göras så är ungas intresse för teknik, särskilt tjejers, som lägst. Därför arbetar Teknikföretagen med att främja teknikintresset redan i grundskolan.
• Matten skrämmer. Framför allt tjejer väljer bort teknik på grund av oron att inte klara matten. Därför arbetar Teknikföretagen med att stärka självförtroendet i matematik.
• Branschens attraktivitet spelar roll. Därför arbetar Teknikföretagen med att höja statusen och bredda bilden av teknik.

Bredda bilden - en gratis bildbank

Bredda bilden är en gratis bildbank som speglar en bredare bild av teknik- och industribranschen. Bilderna porträtterar kvinnor och unga i en industrimiljö som få associera till yrket. 

Teknikbranschen är i stort behov av att kunna rekrytera fler tekniker och ingenjörer. För att möta den ökande efterfrågan behöver vi bredda bilden – både av vad teknik är och vilka som är med och utvecklar den. Med bildbanken Bredda bilden kan alla vara med och skapa en uppdaterad bild av teknik och lyfta fram nya förebilder som inspirerar fler kvinnor att söka sig till tekniska yrken. Inte för att det inte finns kvinnor i branschen, utan för att vi behöver rekrytera fler för att vi ska kunna fortsätta vara ett land i teknisk framkant. 

Alla bilder är gratis att använda och de har inga tids- eller mediabegränsade rättigheter. Det är däremot viktigt att de används i tekniska sammanhang, att publiceringen följer pressetiska regler och de får absolut inte användas i för modellen kränkande sammanhang. De flesta bilder är tagna ute i miljö och visar personer som är studenter eller verksamma inom tekniska yrken.

Rapporten 10 insikter om tjejers teknikintresse

Endast en femtedel av alla gymnasieelever på Teknikprogrammet är tjejer, och andelen på ingenjörsutbildningar generellt sett är endast något högre. Båda dessa siffror har också planat ut efter tidigare ökningar.

För att bidra till förändring har vi på Teknikföretagen aktivt arbetat under många år för att inspirera fler tjejer att välja teknik.

Denna rapport, nu i sin andra utgåva, är ett sätt för oss att dela de kunskaper vi har och vi hoppas kunna inspirera dig att reflektera över varför det ser ut som det gör och att vidta åtgärder som kan leda till att fler tjejer både väljer teknikutbildningar och vill jobba med teknik i framtiden – oavsett om det är på ett av våra medlemsföretag eller någon annanstans.

Mer om rapporten >

Lärarstöd

Du som är tekniklärare har en viktig roll i att göra teknikämnet samhällsrelevant, intressant och inkluderande för alla elever. För att inspirera och stötta har vi därför tagit fram lärarstöd för undervisning inom STEM-ämnena. Teknikföretagens material är alltid framtaget i samarbete med utbildade lärare och pedagoger.

Till lärarmaterialet